Svenskt jaktplan deltar i USA/NATO:s anfallskrig mot Libyen 2011

Författaren Margareta Zetterström har nyligen påpekat att krig håller på att bli ett helt acceptabelt inslag i svensk utrikespolitik — en utveckling som hade varit otänkbar för blott några decennier sedan, då svenska folket levde “i förvissningen att krig och ockupation är det värsta som kan drabba ett land,“ skriver hon. “Men hur avlägsen syns i dag inte denna tid! Vi har nu gradvis indoktrinerats i krigsacceptans.”

Den indoktrineringsprocess som banat vägen för svensk krigföring i bl.a. Libyen pågår oavbrutet. Ett typexempel är ett debattinlägg av Aleksander Gabelic, ordförande i Svenska FN-förbundet, som försöker konstruera en moralisk grund för Sveriges medverkan i USA/NATO:s krig mot Libyen.

Det finns inget nytt i Gabelics resonemang, som bygger på föreställningen om ”humanitär intervention”; men just av denna anledning är det nyttigt som ett representativt uttryck för de argument som ständigt anförs för att främja krig.

Resonemanget, och i synnerhet allt det väsentliga som det utelämnar, illustrerar det patologiska förhållande som råder mellan Sverige och USA. Detta i sin tur är en konsekvens av den Amerikakult som systematiskt har byggts upp under många, många år och som nu genomsyrar hela svenska samhället, inte minst inom militären, politiken och medierna.

Denna problematik utgör fokus för en analys i ett Pdf-dokument som kan laddas ned via följande länk:

Kriga för fred i USA/NATO:s tjänst
_{(Pdf: 235 kb)}

22 juni 2011