|
|
|
|
 English summary Mikael Nordenmark Umeå universitet |
Det handlar om mycket mer än pengar  |
|
|
|
”Bara en minoritet av dem som förvärvsarbetar har så mycket utbyte av jobbet, att de skulle fortsätta arbeta även utan vederlag. En grundläggande utgångspunkt är att förvärvsarbetet för de flesta är ett medel för att klara försörjningen och inte utgör något eftersträvansvärt egenvärde i sig.” (Radetzki 1996). ”Förvärvsarbete genererar en meningsfull aktivitet, en vardagsstruktur, en känsla av kollektiva mål som går utöver det individuella, sociala kontakter samt status och identitet.” (Jahoda 1982). |
|
|
|
Dessa två citat illustrerar diametralt motsatta synsätt på arbetets betydelse för människan. Radetzki speglar en syn på arbetet som något ont vars huvudsakliga värde för individen är att det genererar en inkomst. Eftersom detta perspektiv betonar att förvärvsarbete inte har något psyko-socialt värde för människan utgår det också ifrån att människan väljer arbetslöshet framför arbete om försörjningen kan tryggas på annat vis. Jahoda, däremot, framhäver förvärvsarbetets psyko-sociala värden som det grundläggande. Hon menar att förvärvsarbetet, vid sidan om dess ekonomiska betydelse, också erbjuder sociala kontakter, en meningsfull aktivitet och en identitet. Mot bakgrund av detta är det sannolikt att de flesta människor är motiverade att arbeta, trots att det inte är nödvändigt av ekonomiska skäl. Det finns också argument för att den psyko-sociala betydelsen av arbete sannolikt varierar mellan olika kategorier av arbetslösa. Vissa menar att långtidsarbetslöshet och koncentration av arbetslöshet påverkar viljan att arbeta negativt, samtidigt som andra hävdar att långvarig arbetslöshet och arbetslöshetskoncentration snarare höjer arbetsmotivationen. Det finns också motstridiga hypoteser angående förvärvsarbetets psyko-sociala värde för till exempel ungdomar, lågutbildade och invandrare. |
|
|
|
Hypoteser om psyko-sociala värde Följande resonemang undersöker giltigheten i de motstridiga hypoteserna. Syftet är att belysa förvärvsarbetets psyko-sociala värde för arbetslösa i allmänhet, och för ovannämnda kategorier i synnerhet. Analyserna görs med hjälp av ett aktuellt svenskt datamaterial, ”Long-term Unemployment Project” (LUP), består av en intervjuundersökning av 3.500 arbetslösa. Ett slumpmässigt urval gjordes i början av 1996 ur den s.k. HÄNDEL-databasen vid Arbetsmarknadsstyrelsen. Denna databas består av information om alla arbetslösas arbetsmarknadssituation från 1992 till 1996. Intervjuerna i LUP-materialet gjordes via telefon, och 74 procent besvarade frågorna. Dessa kretsade kring psykiskt välmående, arbetsmotivation, social situation, arbetssökningsbeteende, fritidsaktiviteter, ekonomi, partnerns och vänners arbetsmarknadsstatus m.m. Den värderingsgrund som inledningsvis illustrerades med hjälp av ett citat från nationalekonomen Marian Radetzki (1996) utgår från att förvärvsarbetet huvudsakliga och enda funktion är att det erbjuder en trygg försörjning. Med den grundinställningen ligger det nära till hands att tro att människor väljer arbetslöshet framför arbete om försörjningen kan tryggas på annat vis. En sänkning av a-kassan och en begränsning av ersättningsperioden, en s.k. bortre parentes, antas därmed öka pressen på de arbetslösa att hitta ett förvärvsarbete. Detta innebär i så fall att en generös arbetslöshetsförsäkring blir något som bidrar till en hög arbetslöshetsnivå samtidigt som en restriktiv ersättningsnivå förhindrar arbetslöshet. |
|
|
|
Särskilt långvarig arbetslöshet samt koncentration av arbetslöshet (d.v.s. när ett flertal individer inom en familj eller umgängeskrets är arbetslösa samtidigt) antas ibland vara relaterat till låg arbetsmotivation. Ett antagande är att det just är de negativa värderingarna gentemot förvärvsarbete som gör att vissa människor drabbas av arbetslöshetskoncentration och långtidsarbetslöshet (Noelle-Neuman & Gillies 1987, refererad i Halvorsen 1997). Andra menar att det under arbetslösheten gradvis utvecklas en arbetslöshetskultur, som kännetecknas av negativa attityder gentemot förvärvsarbete och en anpassning till arbetslöshetssituationen, vilket medför att förvärvsarbetets värde blir allt mindre för dessa kategorier (se t.ex. Engbersen 1989, Payne 1987, Roberts et al. 1982). Vidare kan man anta att det är mindre betungande att vara arbetslös när många människor i ens omgivning också är arbetslösa. Arbetslösheten blir då inte lika stigmatiserande. |
|
| Stämmer inte Mot ovanstående argumentation kan huvuddelen av resultaten från den beteendevetenskapliga arbetslöshetsforskningen ställas. Denna forskning har visat att arbetslösa många gånger saknar den sociala gemenskapen, den meningsfulla aktiviteten samt känslan av att ha en identitet, som arbetet ofta erbjuder. Denna avsaknad har visat sig vara särskilt markant bland människor som drabbas av långvarig arbetslöshet. Detta innebär också att arbetslösa har det svårare än förvärvsarbetande att vara tillfreds med sig själva och sin levnadssituation (se t.ex. Jahoda 1982). |
||
|
|
Till detta kan läggas vissa internationella undersökningar som har visat att arbetslösa har en högre arbetsmotivation än förvärvsarbetande (Gallie & Vogler 1994, Warr 1982). En alternativ förklaring till arbetslöshetskoncentration är att detta fenomen vanligen drabbar människor som bor på orter med hög arbetslöshet och som är verksamma inom yrkesområden som går kraftigt tillbaka. Under sådana omständigheter är det inget som säger att arbetslösa som har en nära relation till arbetslösa familjemedlemmar eller vänner skulle utveckla en mer negativ attityd till förvärvsarbete än andra. Bland de kategorier av arbetslösa som ibland antas ha låg arbetsmotivation återfinns ungdomar. Aktuella reportageserier antyder att det håller på att växa fram en ny moral bland ungdomar, att det bland dessa skulle vara helt i sin ordning att leva på bidrag för att kunna utveckla sig själva och sina fritidsintressen (Aftonbladet 1996). Inom den så kallade post-materialistiska teoribildningen hävdas vidare att ungdomar i allt högre utsträckning söker tillfredsställelse och utveckling i andra former av verksamheter än i förvärvsarbete (Ingelhart 1990, Roberts et al. 1982). |
|
|
|
Att bryta marginalisering Två andra kategorier av arbetslösa som av olika skäl kan misstänkas ha låg arbetsmotivation är lågutbildade och invandrare. Lågutbildade antas ofta ha ganska betungande och slitsamma arbeten som inte ger dem annat än ett ekonomiskt utbyte, vilket skulle kunna innebära att förvärvsarbetet i huvudsak är en försörjningsfråga. Om detta stämmer har naturligtvis en generös a-kassa en negativ inverkan på lågutbildades vilja att söka jobb. Vidare är det förmodligen många som någon gång hört åsikten att många invandrare kommer till Sverige för att de vill leva på det generösa bidragssystemet i stället för att arbeta. Att den typen av föreställningar är vanligt förekommande bekräftas också i vetenskapliga undersökningar. Lange & Westin (1993) presenterar en attitydundersökning som visar att hela 63 procent av svenska folket instämmer i påståendet att många utlänningar kommer till Sverige bara för att utnyttja våra sociala förmåner, vilket är en tydlig indikation på den utbredda misstänksamheten mot invandrare. Även när det gäller arbetets psyko-sociala värde för ungdomar, lågutbildade och invandrare finns alternativa synsätt. För ungdomar gäller det att grundlägga hela sin framtid, vilket innebär att man mycket väl förvänta sig en hög arbetsmotivation bland ungdomar. Ungdomsundersökningen visar också att det är arbetslöshet som oroar ungdomar mest (SOU 1994:73). De lågutbildade har kanske ofta dåliga arbeten att se fram emot, men om det ligger något i Jahodas uppfattning att arbetet har ett psyko-socialt värde för de flesta borde också lågutbildade ha en tämligen hög arbetsmotivation. För invandrare är ett arbete en förutsättning för att de ska kunna inlemmas i det svenska samhället och bryta den marginalisering som invandrarskapet för med sig. Därmed borde viljan att arbeta vara särskilt stor bland invandrare. |
|
| Arbetsmotivation bland arbetslösa Att förvärvsarbetet har ett ekonomiskt värde för de flesta torde det inte vara många som tvivlar på idag, men hur är det egentligen med dess psyko-sociala betydelse? Det senare är inte lika lätt att mäta som det förstnämnda. I denna undersökning mäts icke-finansiell arbetsmotivation med hjälp av ett index som går under benämningen ”WIS-skalan” (WIS). Den har utarbetats av Warr, Cook och Wall (1979) och syftar till att mäta subjektiv arbetsmotivation. I denna version består indexet av fem påståenden, vilket framgår av följande tabell. |
||
|
Tabell 1. Förvärvsarbetets betydelse |
 |
|
Som resultatet visar, finns inget som antyder att förvärvsarbetes psyko-sociala värde generellt sett skulle vara särskilt lågt bland arbetslösa. Exempelvis skulle hela 82 procent föredra att förvärvsarbeta även om det inte var nödvändigt av ekonomiska skäl. Hur kan man då veta att påståendena i Tabell 1 i första hand är ett mått på arbetets psyko-sociala betydelse och inte lika gärna på dess ekonomiska? I syfte att försöka kontrollera detta summeras svaren i WIS till ett index som varierar från 0 till 20, där 0 står för mycket låg arbetsmotivation och 20 för mycket hög arbetsmotivation. Indexet delas sedan in i fyra kategorier som därefter korstabuleras med fyra påståenden angående förvärvsarbetets funktion. |
||
|
Tabell 2. Arbetets betydelse för den arbetslöse |
 |
|
|
|
Resultatet visar att WIS i första hand är ett mått på förvärvsarbetets psyko-sociala värde. Det finns inget signifikant samband mellan arbetsmotivation och påståendet att pengarna är mycket viktigt. Alla de övriga frågorna är signifikant relaterade till WIS. Bland de arbetslösa som har en mycket stark arbetsmotivation (WIS = 19-20) är det 73, 65 respektive 43 procent som betonar betydelsen av den meningsfulla sysselsättningen, de sociala kontakterna och anseendet samt respekten som förvärvsarbetet ofta leder till, vilket är betydligt högre andelar jämfört med de som befinner sig i den lägsta WIS- kategorin. Ett högt värde på WIS- skalan tyder alltså på att förvärvsarbete uppfyller en stor psyko-social funktion, det vill säga att det genererar sociala kontakter, en meningsfull aktivitet och anseende samt respekt. Den sista kolumnen i tabell 2 visar hur stora andelar av de arbetslösa som betonar olika aspekter av förvärvsarbete. Det är en majoritet som menar att umgänget med arbetskamrater och den meningsfulla aktiviteten är centralt. Sextio procent säger att arbetskamraterna är mycket viktiga och 63 procent betonar att förvärvsarbete erbjuder en meningsfull aktivitet. Dessa siffror ska jämföras med svaren angående det första påståendet i tabellen. Endast 35 procent av de arbetslösa hävdar att lönen är mycket viktig. |
|
|
|
Nästa fråga att besvara är hur långtidsarbetslöshet och arbetslöshetskoncentration är relaterade till arbetsmotivation och anpassningsgrad till arbetslöshetssituationen. Arbetslöshetstid mäts genom att summera antalet arbetslöshetsdagar under den senaste arbetslöshetsperioden. Arbetslöshetskoncentration indikeras med hjälp av en fråga rörande antalet arbetslösa vänner och en fråga om partnerns arbetsmarknadsstatus. Av den totala populationen i undersökningen har 34 procent varit arbetslösa högst sex månader och 16 procent har varit arbetslösa längre än tre år. Nitton procent uppger att ingen av deras vänner är arbetslösa. Tjugofyra procent beräknar att minst hälften av vännerna är arbetslösa och 11 procent säger att samtliga vänner är arbetslösa. Även när det gäller partnerns arbetsmarknadsstatus är det en relativt stor andel som anger att de har en nära relation till någon som är arbetslös. Cirka var femte arbetslös uppger att de lever tillsammans med en arbetslös partner. Arbetsmotivationen och den psyko-sociala situationen undersöks med hjälp av två index och en fråga om hur svårt det är att hitta alternativa sysselsättningar till förvärvsarbete. Indexet ”arbetsmotivation” är det samma som WIS-skalan. I syfte att försöka mäta om långtidsarbetslösa och arbetslösa som umgås med många andra arbetslösa är mer anpassade till arbetslöshetssituationen och mer tillfreds med sig själva, jämfört med andra, används den s.k. GHQ-skalan och den ovan nämnda frågan angående aktivitetsnivå. GHQ mäter det psykiska välmåendet och består av 12 påståenden som t. ex.: du känner dig olycklig och nedstämd, du har känt att ditt självförtroende minskat och du känner dig någorlunda lycklig när allt kommer omkring. Svaren har summerats till ett index som varierar mellan 0-36. Ju högre värde, desto sämre välmående (se Goldberg, 1972). |
|
|
|
Lika motiverade Enligt resultatet uppvisar arbetslöshetstid inget signifikant samband med icke-finansiell arbetmotivation. Detta visar att långtidsarbetslösa varken är mer eller mindre arbetsmotiverade än de som varit arbetslösa kortare perioder. Detsamma gäller för frågan rörande hur lätt det är att ersätta förvärvsarbetet med andra aktiviteter. Långtidsarbetslösa har lika svårt, eller lika lätt, att aktivera sig som korttidsarbetslösa. När det gäller det psykiska välbefinnandet visar resultatet att långvarig arbetslöshet är relaterat till sämre välmående. Oavsett om detta beror på att det skett en selektion till långtidsarbetslöshet av människor som mår dåligt eller om det är arbetslösheten i sig som orsakat den dåliga hälsan, antyder resultatet att långtidsarbetslösa är mindre tillfreds med sig själva än andra arbetslösa. Ett annat resultat är att arbetslöshetskoncentration uppvisar ett tydligt samband med arbetsmotivation och anpassningsgrad. Sambandet ser dock inte ut som det skulle göra om arbetslösa som umgås med andra arbetslösa är mindre arbetsmotiverade och mer anpassade än de som har få arbetslösa i sin närhet. Resultatet visar tvärt om att de som uppger att de flesta av deras vänner är arbetslösa är mer arbetsorienterade och har svårare att hitta alternativa aktiviteter till förvärvsarbete än andra. Dessutom mår arbetslösa, som rapporterar att minst hälften av deras vänner också är arbetslösa, sämre än andra. Detsamma gäller för de som har en arbetslös partner, även om resultatet angående aktivitetsnivån inte är signifikant. Sammanfattningsvis visar resultaten att det psyko-sociala värdet av förvärvsarbete är lika stort, eller större, bland långtidsarbetslösa och arbetslösa med många andra arbetslösa i sin närmaste omgivning. Dessa kategorier är minst lika arbetsmotiverade som andra och dessutom mår de sämre än andra arbetslösa. Konklusionen av detta är att det inte finns några tecken på att långtidsarbetslöshet och arbetslöshetskoncentration är relaterat till låg arbetsmotivation och en anpassning till arbetslöshetssituationen. Tvärtom, antyder resultaten att en ansamling av arbetslöshet är förknippat med en hög grad av välfärdsproblem. |
|
|
|
Psyko-sociala värdet för vissa arbetslösa Det finns de som hävdar att arbetsviljan är relativt låg bland invandrare, lågutbildade och ungdomar (se t.ex. Ingelhart 1990, Roberts et al. 1982, Bielby 1992). Vi vet också att arbetslöshetstalen är relativt höga för dessa kategorier, vilket åtminstone delvis skulle kunna förklaras av en låg arbetsmotivation. Å andra sidan finns det också de som hävdar att dessa grupper har lika svårt, eller till och med svårare, än andra att anpassa sig till arbetslösheten och därmed är minst lika arbetsmotiverade som andra arbetslösa. I det följande avsnittet undersöks vilken av dessa två hypoteser som får det största stödet i en empirisk prövning. Arbetsmotivationen och anpassningsgraden mäts med hjälp av samma variabler som användes i det tidigare avsnittet. Resultatet visar att det finns ett kraftigt stöd för att icke-nordiska medborgare är mer arbetsmotiverade och har svårare att anpassa sig än de som är nordiska medborgare. De icke-nordiska medborgarna har högre arbetsmotivation, svårare att finna alternativa aktiviteter till förvärvsarbetet och de mår betydligt sämre. När det gäller utbildningsnivå finns det inga signifikanta samband med arbetsmotivation och anpassningsnivå, vilket talar för att lågutbildade varken är mer eller mindre arbetsorienterade eller välanpassade än högutbildade. Åldern är signifikant relaterat till arbetsmotivation. Detta talar emot antagandet att ungdomar skulle vara mer ovilliga än andra att förvärvsarbeta. Arbetsmotivationen sjunker med stigande ålder och detta är särskilt tydlig efter 50-års åldern. Vidare har de äldsta lättare att finna andra aktiviteter och dessutom mår de betydligt bättre än andra. Slutsatsen är att arbetslösa invandrare tenderar att vara betydligt mer arbetsorienterade och missnöjda med sin personliga och sociala situation, jämfört med arbetslösa Skandinaver. Lågutbildade värdesätter förvärvsarbetet i lika hög utsträckning som högutbildade och ungdomar tenderar att vara mer arbetsmotiverade än äldre. Sammantaget visar detta att förvärvsarbetets psyko-sociala värde är relativt högt för arbetslösa invandrare, lågutbildade och ungdomar, vilket i sin tur talar emot hypotesen att det är en svag arbetsvilja som helt eller delvis förklarar de höga arbetslöshetstalen bland dessa kategorier. |
|
|
|
Arbete värdas högt Inledningsvis redogjordes för ett antal antaganden om arbetslösas arbetsmotivation. Radetzki menade att människor i grunden vill vara ”arbetsfria”. Dagens höga arbetslöshetsnivå antas till stor del bero på att det, på grund av välfärdsstatens generösa ersättningssystem, inte finns tillräckligt starka motiv för arbetslösa att vilja förvärvsarbeta. Vidare redogjordes för hypoteser som menar att förvärvsarbetets psyko-sociala betydelse är mindre för långtidsarbetslösa, arbetslösa som har en nära relation till andra arbetslösa, invandrare, lågutbildade och ungdomar jämfört med andra. I kontrast till detta introducerades hypoteser som betonar arbetets värde. Jahoda menade att förvärvsarbete, vid sidan av dess ekonomiska funktion, i allmänhet fyller en viktig psyko-social funktion, vilket innebär att arbetslösa sannolikt är motiverade att söka arbete. Dessutom presenterades argument för att arbetsmotivationen bland invandrare, lågutbildade och ungdomar sannolikt är minst lika hög som bland andra kategorier av arbetslösa. Mitt syfte har varit att empiriskt undersöka arbetets psyko-sociala värde, eller den icke-finansiella arbetsmotivationen, bland arbetslösa i allmänhet och bland de omnämnda kategorierna i synnerhet. När det gäller förvärvsarbetets psyko-sociala värde för arbetslösa finns det inte mycket i denna studie som stödjer antagandet att arbetets värde generellt sett skulle vara litet. Mellan cirka 70-90 procent av de arbetslösa instämmer i påståenden som kretsar kring att förvärvsarbete är en central beståndsdel i deras liv. Detta är dock inte samma sak som att samtliga arbetslösa vill förvärvsarbeta av psyko-sociala skäl, men det torde vara helt klart att förekomsten av negativa attityder gentemot förvärvsarbete långt ifrån är något generellt och allomfattande problem bland dagens arbetslösa. |
|
|
|
Mår mycket sämre Undersökningsresultaten visar vidare att långtidsarbetslöshet och arbetslöshetskoncentration, relativt sett, inte är relaterat till en negativ syn på förvärvsarbetets psyko-sociala värde. Långtidsarbetslösa och arbetslösa som umgås med många andra arbetslösa tenderar att vara minst lika angelägna om att få arbeta som andra arbetslösa och dessutom mår de betydligt sämre. Det finns alltså ingen indikation på att arbetslöshet är något man vänjer sig vid med tiden, eller att möjligheten att få dela ”stigmat” arbetslöshet med många andra i sin närmaste omgivning, minskar arbetsviljan och underlättar anpassningen till arbetslöshetssituationen. Utomnordiska medborgare är betydligt mer arbetsmotiverade än nordiska medborgare. Dessutom är det denna kategori av arbetslösa som mår överlägset sämst vilket är ett resultat som talar emot föreställningen att de skulle trivas med att vara arbetslösa. Vidare betonar lågutbildade förvärvsarbetets psyko-sociala betydelse i ungefär lika stor utsträckning som högutbildade. Till slut visar resultatet att ungdomar generellt sett värderar förvärvsarbetets värde högre än äldre. Vad innebär då dessa resultat i ett lite vidare perspektiv? För det första är det viktigt att påpeka att ungdomars, lågutbildades och invandrares arbetslöshetsnivå, trots deras relativt höga arbetsmotivation, ligger betydligt över den genomsnittliga arbetslöshetsnivån i Sverige (SCB 1997). Detta talar emot hypotesen som säger att arbetslöshet orsakas av bristande arbetsmotivation. |
|
|
Se även kommentarer på denna artikel |
Hälsan och samhällsekonomin
Det bör också påpekas att graden av icke-finansiell arbetsmotivation har visat sig vara av stor betydelse för det psykiska välbefinnandet bland arbetslösa (Nordenmark 1995 och 1997, Nordenmark & Strandh 1999). De arbetslösa som saknar arbete av psyko-sociala skäl drabbas också av ohälsa i betydligt större utsträckning än de med lägre arbetsmotivation, vilket innebär att vi vid hög arbetslöshet kan förvänta oss en ökning av psykiska problem bland framförallt invandrare och ungdomar som saknar ett förvärvsarbete. Avslutningsvis visar alltså resultaten att människor som exponeras för en hög grad av arbetslöshet mår sämre och har svårare att anpassa sig till sin livssituation än andra. Dessa individer är oftast mer angelägna än andra att finna ett förvärvsarbete. Att under sådana omständigheter nekas ett arbete, fastna allt djupare i långtidsarbetslöshet och upptäcka att även de flesta av de som står en närmast också är arbetslösa uppfattas oftast som något negativt och deprimerande. Detta innebär att de kategorier av människor som löper stor risk för att fastna i långtidsarbetslöshet och arbetslöshetskoncentration också löper en stor risk för att drabbas av olika former av välfärdsproblem. Sannolikt leder detta i förlängningen till ökade sjukvårdskostnader för samhället. Därmed finns det både hälsomässiga och samhällsekonomiska motiv för att långtidsarbetslöshet och koncentration av arbetslöshet bör bekämpas. — 24 September 2000 * * * |
|
|
Mikael Nordenmark Dept of Sociology Umeå University S-90187 Umeå Sweden |
Referenser Aftonbladet (1996) Vi skiter i era jobb. Stor undersökning avslöjar ungdomarnas nya moral. Artikelserie i Aftonbladet 1996 04 09, Stockholm. Bielby, D. (1992) Commitment to work and family, Annual Reviews, 18, 281-302 Engbersen, G. (1989) Cultures of long-term unemployment in the new west, The Netherlands; Journal of Social Sciences, 25, 75-95 Gallie, D. & Vogler, C. (1994) Unemployment and attitudes to work, i Gallie, D.; Marsh, C. & Vogler, C. (1994): Social Change and the Experience of Unemployment, Oxford: Oxford University Press Goldberg, D.P. (1972) The Detecting of Psychiatric Illness by Questionnaire. A Technique for the Identification and Assessment of Non-psychotic Psychiatric Disease, Oxford: Oxford University Press Halvorsen, K. (1997) The work ethic under challenge? Attitudes to work in Norway: Cause or effect of marginality to the labour market? In Holmer, J. & Karlsson, J. (eds.) Work’s Quo Vadis?, Aldershot: Avebury Ingelhart, R. (1990) Culture Shift in Advanced Industrial Society, Princeton: Princeton University Press Jahoda, M. (1982) Employment and Unemployment. A Social-Psychological Analysis, Cambridge: Cambridge University Press Jahoda, M., Lazarsfeld, P.F. & Zeisel, H. (1971) Marienthal, the Sociography of an Unemployed Community, Chicago: Aldine-Atherton Komarovsky, M. & College, B. (1973) The Unemployed Man and his Family, New York: Octagon Books Lange, A. & Westin, C. (1993) Den mångtydiga toleransen, Stockholm: Centrum för invandrarforskning, Stockholms universitet Nordenmark, M. (1997) Employment commitment and psychological well-being among unemployed men and women. Working-paper nr. 8, Sociologiska institutionen, Umeå universitet Nordenmark, M.(1995) ”Kvinnlig” och ”manlig” arbetslöshet. Upplever kvinnor och män arbetslöshet på skilda sätt? Arbetsmarknad och arbetsliv, 1, 31-43. Nordenmark, M & Strand, M (1999) Towards a Sociological Understanding of Mental Well-being Among the Unemployed -- The Role of Economic and Psychosocial Factors. Sociology, vol 33, no 3, pp 577-597. Payne, J. (1987) Does unemployment run in families? some findings from the general household survey, Sociology, 21, 199-214. Radetzki, M. (1996) Klarspråk om arbetslöshet, Stockholm: SNS Förlag Roberts, K., Noble, M. & Dugan, J. (1982) Youth and unemployment: an old problem or a new life style? Leasure Studies, 1, 171-182. SCB (1997) Arbetskraftsundersökningarna, Stockholm. SOU (1994:73) Ungdomars välfärd och värderingar. Warr, P., Cook, J. & Wall, T. (1979) Scales for the measurement of some work attitudes and aspects of psychological well-being, Journal of Occupational Psychology, 52, 129-148. Warr, P. (1982) A National Study of Non-Financial Employment Commitment, Journal of Occupational Psychology, 55, 297-312. |
|
|
|
||
|
English Summary See also commentary on this article |
|
|
|
|
||
|
|
||