SVT:s skandalösa rapportering
 om statskuppsförsöket i Venezuela 
     
SEDAN EN TID TILLBAKA har det pågått en kraftig politisk uppladdning i Venezuela. Striden har främst utlösts av att president Hugo Chavez beslutat byta ut ledningen för det statliga oljebolaget PDVSA. Det är Latinamerikas största företag men har gjort sig känt för sin förmåga att genom fiffelmetoder förhindra att oljeintäkterna tillfaller statskassan.

Chavez försöker nu tvinga fram ekonomiska medel därifrån, för att kunna fortsätta sitt reformprogram. Arbetsgivarföreningen har bedrivit en intensiv kampanj mot detta beslut och fått det inte helt renhåriga facket med sig. Torsdagen den 11 april urartade en regeringsfientlig demonstration i skottlossning med tolv döda och ett hundratal sårade som följd.

De första tidningsuppgifterna talade om "Chavez-vänliga krypskyttar" som legat bakom, vilket ledde till att Venezuelas arméchef Efrain Vasqez reagerade över blodsutgjutelsen genom att sätta landets president i husarrest, och utse arbetsgivarföreningens ordförande Pedro Carmona till "tillfällig president".

Denne verkade inte varit helt oförberedd på sin upphöjelse: redan sin första ämbetsdag beslutar han att upplösa såväl parlamentet som Högsta Domstolen, att upphäva ett femtiotal ekonomiska reformer som parlamentet beslutat, eftersom han ansåg att ”de kränkte den privata äganderätten", och att återinsätta den gamla oljebolagsledningen. Dessutom utlovade Carmona nyval och en ny författning – men först om ett år! De nygamla oljebolagsdirektörerna skyndade sig också att proklamera, att alla leveranser till Kuba omedelbart skulle stoppas.

Redan samma dag började dock fasaden rämna. Det visade sig att skottlossningen inletts av enheter ur Caracas poliskår, vars högerinriktade borgmästare ställt sig bakom revolten. Ett antal presidenttrogna nationalgardister hade dödats innan elden besvarades. När sedan människomassor samlades runt presidentpalatset för att protestera mot kuppen sköt poliserna återigen med ett antal döda som följd. Allt detta och mer därtill stod att läsa om i såväl BBC:s som Le Mondes nyhetssidor redan under fredagen.


Ordet går till kuppledaren

Men vilka nyheter är det som Sveriges Television förmedlar om detta händelseförlopp?

Den 12e april får oss till livs två uttalanden från Venezuela. Under rubriken ”Hugo Chavez fälldes av sina egna” försäkrar arméchefen: ”Detta är inte en statskupp, inte ens en insubordination. Vi visar solidaritet med hela det venezolanska folket.” Under rubriken ”Kuppen applåderas” rapporterar Lars Palmgren entusiastiskt ”Det är sällan en militärkupp applåderats så mycket som när militären i går bad Chavez dra sig tillbaka” varefter han ger ordet till kuppamiralen Hector Ramirez: ”Vi har beslutat att vända oss direkt till det venezuelanska folket för att vi inte längre erkänner den nuvarande regeringen eller Hugo Chavez administration.”

Direkt till det venezolanska folket? Med poliskulor?

Det hela är ett klassiskt statskuppsscenario av det slag som iscensatts så många gångar på den latinamerikanska kontinenten, ofta med USA-stöd. Folkliga protester mot en president som kränkte den privata äganderätten, hette det i den amerikanska nyhetsrapporteringen. Borde inte några varningsklockor ringa hos utrikesreportrarna? USA skyndade sig också att välkomna statskuppen med argumentet ”Chavez hade bäddat för den med sin politik” och sade sig nu vänta en tid av ”nationellt samförstånd och respekt för grundläggande rättigheter.” I normala fall hade detta bara blivit ännu ett av det fall där vi efteråt får veta hur regeringar som försöker rensa upp i korrumperade strukturer knäcks: Iran 1953, Guatemala 1954, Chile 1973, ja ni kan dem alla.

Men inte denna gång. Den venezolanska arméns respekt för den demokratiska konstitutionen var nämligen djupare än vissa reportrars. När den fick klart för sig att arbetsgivar-presidenten ville avskeda inte bara Hugo Chavez utan samtliga demokratiska valda organ tog den tillbaka sitt stöd. Till detta kom att omfattande folkliga demonstrationer till försvar för demokratin och författningen bröt ut, och inte ens lät sig hejdas av poliskulor. I triumf välkomnades den folkvalde presidenten tillbaka. SVT:s nyheter noterade den 14e april något surmulet: ” Carmonas maktövertagande blev ohållbart sedan Chavez anhängare tagit över gatorna i Caracas och en rad militärbefälhavare underkänt maktskiftet. ”


Förakt för demokratin

Detta är i stort sett allt som vi som nyfiken allmänhet får veta om vad som skett i Venezuela. Ingen som helst bakgrundsteckning finns med, vare sig när det gäller den aktuella konflikten med den gamla korrupta oljebolagsledningen eller när det gällt Chavez’ sociala reformer och försök till demokratisering. Det enda artikel som vi bjuds är ännu en ensidigt Chavez-fientlig inlaga från 1999, ” Ny diktator i Latinamerika?” där några höga juristers kritik mot Chavez återges utan att de officiella myndigheternas version ens presenteras. Sveriges Televisions rapportering av krisen i Venezuela under dessa dagar är för det första märkligt ytlig och okunnig. Nog finns det väl någon som kan koppla upp sig mot BBC:s och Le Monde:s hemsidor?

Men det finns för det andra inslag som är betydligt allvarligare än ytligheten och okunnigheten. Den ensidighet och det förakt för den än så länge bräckliga parlamentariska demokratin i Latinamerika som SVT visar i sin rapportering är anmärkningsvärd. Det är för mig helt uppseendeväckande med det stöd för kuppmännen som nyhetsrapporteringen innebär. Inget försök att återge de uttalanden mot statskuppen som redan på fredagen fanns tillgängliga från olika myndighetspersoner, inget om att nitton latinamerikanska statschefer vid ett möte i Costa Rica protesterat mot kuppen och krävt en återgång till författningsenliga former. Varför?

Jag förväntar mig helt enkelt att svenska journalister verksamma vid Sveriges Television tar ställning för demokratisk legalitet oavsett om de själva gillar regeringspolitiken eller ej. En statskupp skall kallas en statskupp, ett olagligt upplösande av landets demokratiska institutioner skall kallas just det och inte bedömas efter de ”applåder” journalisten upplever sig höra. Journalister säger ofta att de skall sträva efter objektivitet, att det inte är deras uppgift att ta ställning. Ändå gör de ofta just det genom att slentrianmässigt haka på de amerikanska nyhetsbyråernas dagordningar och värderingar. Fallet Venezuela är ett typexempel.

På en punkt menar jag dock att det i enlighet med Sveriges Radios avtal med svenska staten är journalisternas plikt att ta ställning, och det gäller respekten för demokrati och legalitet. Ett övergrepp mot demokratin, ett upplösande av parlament och Högsta domstol kan inte accepteras, lika litet som en våldtäkt.

I det här fallet har Venezuelas demokrati har utsatts för ett våldtäktsförsök och SVTs reporter noterar applåderna. Det är beklämmande. Att inte nämna den viktigaste omständigheten – att det var ett försök att med olagliga metoder störta en demokratisk vald regering – är att grovt bryta mot kravet på saklighet.

Jag anmäler härmed till Granskningsnämnden SVT:s nyhetsinslag den 12-14 april om statskuppsförsöket i Venezuela för ensidighet, osaklighet och antidemokratisk tendens.


Örjan Appelqvist    
Södertälje    
21 april 2002
    
      

     
Return to "Discussion"